Bakgrund
Historiskarkeologiska föreningen är det nya namnet på det som tidigare hette Medeltidsarkeologiska föreningen. Föreningens syfte är liksom namnet antyder att främja historisk-arkeologisk forskning och diskussion genom att bland annat ge ut tidskriften META.
Namnbytet ägde rum i december 2013, efter att Medeltidsarkeologisk förening och tidskriften META fallit i törnrosasömn under några år. Det sista numret i den gamla serien, 2006:4, utkom i maj 2007 och den första META i ny form och som årskrift utkom 2015. METAs redaktion har tidigare i regel utgjorts av doktorander i Medeltidsarkeologi vilket inneburit att tidskriften varit informellt knuten till arkeologiska institutionen vid Lunds universitet, medan föreningen har varit en fristående ideell förening sedan starten. Från andra delen av 1990-talet fanns det även en lokalredaktion i Stockholm. Idag utgörs både föreningens styrelse och redaktion av välmeriterade medlemmar med bakgrund från flera svenska forskningsinstitutioner och uppdragsarkeologins olika aktörer så som museer, företag och myndigheter.
Den nya tidskriften fortsätter i den tidigare METAs anda med fokus på nya rön, debatt och diskussion av såväl medeltids- som historiskarkeologisk forskning och verksamhet. Tidskriftens redaktörer väljs av föreningens styrelse. Styrelseledamöter i föreningen väljs av medlemmarna vid föreningens årsmöten. Det är också föreningens löpande mål att vidmakthålla och utveckla tidskriften och dess sammankomster, genom t.ex årsmöten och symposier, som ett av de ledande forumen och nätverken för historisk arkeologisk forskning och uppdragsarkeologi i Norden och Nordeuropa.
Namnbytet ägde rum i december 2013, efter att Medeltidsarkeologisk förening och tidskriften META fallit i törnrosasömn under några år. Det sista numret i den gamla serien, 2006:4, utkom i maj 2007 och den första META i ny form och som årskrift utkom 2015. METAs redaktion har tidigare i regel utgjorts av doktorander i Medeltidsarkeologi vilket inneburit att tidskriften varit informellt knuten till arkeologiska institutionen vid Lunds universitet, medan föreningen har varit en fristående ideell förening sedan starten. Från andra delen av 1990-talet fanns det även en lokalredaktion i Stockholm. Idag utgörs både föreningens styrelse och redaktion av välmeriterade medlemmar med bakgrund från flera svenska forskningsinstitutioner och uppdragsarkeologins olika aktörer så som museer, företag och myndigheter.
Den nya tidskriften fortsätter i den tidigare METAs anda med fokus på nya rön, debatt och diskussion av såväl medeltids- som historiskarkeologisk forskning och verksamhet. Tidskriftens redaktörer väljs av föreningens styrelse. Styrelseledamöter i föreningen väljs av medlemmarna vid föreningens årsmöten. Det är också föreningens löpande mål att vidmakthålla och utveckla tidskriften och dess sammankomster, genom t.ex årsmöten och symposier, som ett av de ledande forumen och nätverken för historisk arkeologisk forskning och uppdragsarkeologi i Norden och Nordeuropa.
Redaktionellt
Markus Fjellström, Jonas Monié Nordin
Den samiske bjørnekulten – arkeologiske spor til samisk historie og religion
Ingrid Sommerseth
Åarjelsaemien tsoevtsh – Sydsamiska snölegor. Sydsamiskt bruk av snölegor historiskt och idag
Martin Callanan, Erik Norberg, Jørgen Rosvold
Ett ovanligt skidfynd från Låktatjåhkkå- / Loktačohkka-glaciären, Sápmi – Skidbruk, vallning, 14C-datering och lipidanalyser
Markus Fjellström, Sven Isaksson, Kerstin Lidén
Järnåldersskidor – mönster, myter och verklighet
Inger Zachrisson
Härdar och husgrunder: arkeologi i det samiska kulturlandskapet i Syd- och Mellansverige
Maria Björck, Inga Blennå, Jonas Monié Nordin, Bo Ulfhielm, Joakim Wehlin
History, hearths and contested landscapes: Sámi land use east of the Lapland border of Sweden
Ingela Bergman
Kolari marketplace in a multicultural landscape between Sámi, Swedes and Finns
Anna-Kaisa Salmi, Oula Seitsonen, Tiina Äikäs
East and West in Sápmi: Borders and identities in Sámi historical archaeology
Carl-Gösta Ojala
Av samma penning Helsingborg 3 mark – landskapet, urbaniseringen och Helsingborg
Joakim Thomasson
Ummeland voyaging, maritime ‘monks’, and the emergence of the town of Marstrand
Staffan von Arbin
Dolda begravningar av foster i kyrkor under 1700- och 1800-talet: två fallstudier från Sverige
Charlotta Hanner Nordstrand, Emma Maltin, Elizabeth Ellen Peacock, Stina Tegnhed